Minns när man var liten och gick på upptäcksfärd med grabbarna. Vi var en riktig busliga tillsammans. Det värsta mina föräldrar kunde ha gett mig var nog en cykel. För med den cykeln cyklade man runt halva Timrå. Man var till spökhuset vid Skönvik. Eller tittade på när byggarbetarna sprängde i berget när de byggde örnen. Man var till de övergivna fabrikslokalerna i Fagervik. Alla de här ställena är ju som sagt kanske inte de allra bästa miljöerna att vistas i som barn. Men det var spännande. Lika spännande som att smyga sig in på byggarbetsplatserna för att klättra i ställningarna.. Eller lägga veckopengen på järnvägen för att se hur platt den kunde bli... Att man inte har mer ärr eller skavanker är ju ett under...

PS: När jag gick upp från tvättstugan så mötte jag två killar som stod i trappen. När de fick se mina röda ögon så sa den ena till den andra efter att jag gått en bit, " Har han åkt på stryk?".. den andra svarar: "Nää jag har hört att det ska vara omöjligt"...

PS2: Kan ha hört vad jag ville höra! :P