Inatt var ja en axtion hjälte. Jag stoppade ryssarna från att spränga en atom-bomb. När jag hade gjort det så smög jag mig in på ryssarnas ubåts bas och sprängde alla, utom en. Den han smita, men jag lyckades kasta ett lasso över fenan längst bak och sätta mig i en kundvagn. Där åkta jag på botten och förföljde dom. Men dom upptäckte mig efter en stund och skickade ut värsta komando styrkan med harpungevär. Där satt jag i min kundvagn och höll andan utan vapen. Men jag grabbade tag i ett ankare som jag kastade på ena, tog hans harpungevär och sköt den andra. Resan fortsatt och vi kom till en vägspärr. eller kanal spärr eller hur jag nu ska beskriva det. Hoppade av i farten och gömde mig bland massa alger. Alla från ubåten gick sen ut och letade efter mig. Storskurken och Generalen Boris stod bara en meter i från mig när jag flög på han. och jag ströp han under vattnet.. (vi kunde alla andas obehindrat där under) drog i flytvästen och jag flöt upp till ytan. Väl uppe vid ytan så var det inte som jag hade trott, jag hade kommit till en samisk camping by. Bland några tält fanns en lägereld där 4 personer satt. Jag kröp och ålade mig fram så jag låg precis bredvid den ena av dom. och jag viskade. "uppdraget slutfört"...

Hehe sen hände nå helt annat. Jag var på industriområdet i Timrå och skulle provköra en pickup som en kompis hade köpt. Vi skulle åka och sladda på en parkering. På vägen dit så berättade han att soffan i bilen var special gjord för den starka motorn, dom hade försökt med orginalsoffan som följer med snikvarianten. Men då hade det inte gått att styra bilen, den ville bara gå faktfram. Men den italienska läder soffan gjorde att bilen nu gick som en klocka. Vi kom till parkeringen där jag skulle få köra bilen . Men när jag satt mig där så visade det sig att det stod motorvärmar stolpar överallt. Rädd som jag var att krasha bilen så fick jag krypköra.... Telefons väckarklocka ringde sen och jag kastade mig över snooze knappen för att jag skulle få ta bilen till en annan parkering. Sov dock de där 7 min så det var lika bra att kliva upp efter andra ringningen.

Som vanligt så har jag ju lite fudneringar kring drömmar.. När man var midnre så kunde man ju kasta sig ut från ett stup i skönviks backen och få små adrenalin kickar. Men nu närm an blir äldre så vågar man och leker ju itne lika mycket som när man var yngre. Får man adrenalin kickar i drömmar? Man vet ju inte att man drömmer när man väl drömmer. Men kan det vara så att jag är i behov utav spänning? Men det har jag svårt att tro också. Hela helgen var ju spännande. Gick ju på tårna hela kvällarna. Minsta pip så hoppade man till och va rädd att man skulle få en kanyl i arslet. Eller en knytnäve i mellangärde.... Igår så var jag så här nära ( håller upp 3 cm mellan tummen och pekfingret ) att ramla ner från ett tak. Fick i sista stund tag i en plåt bit som jag lyckades skära mig på. Men kan det isåfall vara så att hjärnan har haft så jävulst roligt på sistonde så den kan inte få nog. Har jag skapat ett adrenalin beroende den här helgen som jag kommer få dras med resten av livet?  Tänk om jag nu framöver kommer omedvetet utsätta mig för onödiga risker? Har jag tappat kontrollen över mig själv? Är det min adrenalin kåta hjärna som styr mig? Så alla ni som är klumpiga och kanske lite oförsiktiga här har ni er diagnos ni lider utav AKH...